Matprat, cykel och kaffe

Jag gillar bästa att skriva när jag har bild, eller om jag gjort en ny upptäckt. Idag har jag nog varken eller, men tänkte ändå skriva.

För det var så händelserika sju dagar de här senaste.

Förutom att det var massa matstånd och konserter i Malmö som livade upp staden, köpte jag en lite snabbare cykel i Limhamn, pratade mat med Anders, Lisa, Maggie, Arvid och Sofia.
På jobbet beställde jag in superstora kräftor och var superdyra (de heter att de är burfångade, men jag förstår inte riktigt varför de är större för att de burfångade, men det får jag ta reda på).

Och igår var jag på Lilla Kafferosteriet, som i och för sig ofta är en upplevelse, men igår fick jag smaka ett brasilianskt kaffe som nästan alltid är tungt (eller hur man ska beskriva det, jag kan inte beskriva smaker så bra med ord, men jag menar ett kaffe som ungefär ett italienkt espressokaffe utan robusta som är ganska kraftigt), men detta var fruktigt, inte som Etiopiskt Harrar eller så, men som en kaffeblandning med både syrligt kaffe och något "tungt" brasilanskt.
Något jag verkligen kan rekommendera för alla.

Jag bryggde nu på morgon i mitt lilla guldfilter (funkar nog nästan lika bra med en vanlig kaffebryggare med melittafilter).

Och cyklat på min nya cykel mellan Malmö och Lund en massa gånger och sedan badat nästan alla dagar innan jobbet.

Durumbröd med mjöl från Hvens durumveteodling

Jag var på Ven i tisdags. Förutom det är en fin ö på sådär väldigt lagom avstånd (24 min med tåget från Lund till Landskrona och sedan kanske en halvtimmes båtbur från Landskrona hamn).

Där producerar de Hvens getost och odlar durumvete. Britta Ossler som odlar durumvetet har även bageri där hon även säljer mjöl. Sedan några veckor har jag varit inne på att baka durumbröd, så det var ganska passande att komma förbi gården och bageriet.




Verkligen värt ett besök, det är väldigt mysigt.

Jag köpte grovt, finmalet och hela durumkärnor. Bakade ett bröd igår som helt fantastiskt, med måtten 3 liter vatten till fyra kilo mjöl.

De flesta bagerier verkar baka med 25% durumvete, resten vetemjöl, men inspirerad av damen som odlade och bakade brödet med 75% durummjöl och 25% vetemjöl, alltså omvända mått.

Tyvärr hittade jag inte termometern så det blev lite döbakat.

Så igår vid halv tolv på kvällen precis innan Timbuktu skulle spela på Stortorget kokade jag upp vatten och slog över 3dl vatten på 300g durumvete (hälften grov, hälften finmalet) i en spann. 200g rågkärnor i 20g salt och 2dl kokande vatten i en annan spann. I en tredje spann hällde jag två deciliter kallt vatten, 50g jäst 200g vetemjöl (det är min egen version av fusk-surdeg, som blir bubblig och luktar härligt syrlig precis som surdegen gör när den är perfekt), detta för att jag inte lyckas hålla i liv en surdeg så att den är optimal när jag vill baka, när jag bara bakar en gång i veckan.

I morse slog jag på 400g ekologik rågsikt och blandade i sådär 25 minuter. Lät den först jäsa i kittlen i kanske en timme (satt vid datorn så tiden gick fort), sedan slog jag upp den kladdiga degen på bakbordet mjölat med durummjöl, formade och lät jäsa på plåten kanske en timme till.

De flyter ut lite för mycket utan jäskorg eller form, men jag gillar att baka utan form.

Vapiano - italiensk mat gjord på beställning.

I Amsterdam besökte vi Vapiano.

Jag läste att de öppnat i Stockholm, är en tysk kedja som serverar färsk pasta & pizza som görs på plats, framför ögonen på gästerna, efter att man beställt.

Jag blev förtjust i pastamaskinen, tänkte att en sådan skulle man ha. Så träffade jag en pizzabagare på tåget hem från Landskrona häromdagen som berättade att hans restaurang hade en sådan, och den kostar 200-300 000:-. Med andra ord man måste sälja en hel pasta för att gå runt.

Om du råkar besöka Amsterdam kan jag verkligen rekommendera ett besök på biblioteket där restaurangen ligger. Nederst ligger Vapiano och överst La Place.
Bilderna nedan kommer är på La Place mat.



Vanlig mat, för 6 euro med helt härlig utsikt över typ hela Amsterdam.

Vackra hönor i Amsterdam

Sedan mitt matintresse tagit fart de senaste åren har också min uppskattning för naturen blivit större. Numera längtar jag till att mina föräldrars äppleträd av den söta sorten cox orange ska få sina äpplen att växa ut, innan i sommar har jag blivit lycklig av att plocka deras rabarber som jag gjort supersyrlig saft på.

Något som är ganska nytt för mig dock är att se djur som mat. Innan har jag känt en sorts olustkänsla inför att fundera över det, att jag fortsätter att äta kött, fast jag har så otroligt svårt att se något döda ett djur och slakta det.
De flesta runt omkring mig verkar ha samma obehagskänsla. Och visst det är obehagligt, samtidigt som varje livsmedelsbutik har en köttavdelning, en majoritet av svenskarna äter kött antingen frukost, lunch och middag, eller vid alla tre tillfällena.

Artikeln i Magasinet Filter om grisuppfödning på tre olika gårdar var så otroligt bra tyckte jag. Läs den.

För mig har det gjort att jag uppskattar djur mer, även djur som ska bli till mat på någons tallrik.

När jag och min bror cyklade från Amsterdam och ut på den holländska landsbygden mot staden Edam, där Edamerosten har sitt ursprung fick jag syn på dessa hönor och tuppar, och kunde inte låta bli att tycka de var så vackra!