Dom Kallar Oss Slackers

Jag hittade en bok med titeln Dom Kallar Oss Slackers, jag älskar titeln och beskrivningen:

Mer än varannan ung svensk menar att det inte är någon idé att engagera sig politiskt eftersom det ändå inte leder till någon förändring. Unga letar efter nya organisationsformer där maktstrukturerna inte redan är stöpta och uppdelade för länge sen.

Finns det ett nytt engagemang? Nya växande ungdomstrender som kommer att förändra bilden av de demokratiska, politiska och sociala strukturerna i Sverige?

Växer det fram en ny ungdomskultur. Ett socialt mönster vid sidan om det officiella samhället där unga människor bygger upp sin egen hiearki. En egen ny maktstruktur?

"Dom kallar oss slackers" är en reportagebok om apati, empati, demokrati, generationsförtryck, slackers, aktivister och engagemang.

Jag tycker också det är intressant med de som väl engagerar sig i ett poltiskt parti, att ta reda på varför de gör det (jag har en hypotes om att de går med via kompisar) och vad det går ut på att vara med i de olika poltiska partierna.

Sen undrar jag också hur man kan bygga upp ett förtroende för politker bland unga, kanske felet ligger i att politiker är opålitliga, att de inte kan kommunisera med unga?

Jag är jättesugen på att köpa boken, synd bara att den kostar sådär 120:-, kanske finns på bibblan?